Om Tjetjenien

Tjetjenien är en autonom delrepublik i Ryssland, beläget i norra Kaukasus. I samband med Sovjetunionens upplösning 1991 passade Tjetjenien på att förklara sig självständigt, något som lett till en minst sagt spänd relation till den ryska regeringen.  I ett försök att stoppa utbrytningen och för att förhindra fler separatistiska tendenser inom Ryssland, beordrade president Boris Jeltsin ryska militära trupper till Tjetjenien 1994. Det som var tänkt att bli en kort militär operation utvecklades till ett inbördeskrig med tiotusentals, mestadels tjetjenska civila dödsoffer som följd. De ryska trupperna led större förluster än väntat och 1996 enades båda sidor slutligen om en vapenvila. Frågan om Tjetjeniens status sköts på framtiden.

Till en början välkomnades vapenvilan i allmänhet bland den ryska befolkningen. I takt med allt tätare rapporter om laglöshet i Tjetjenien växte missnöjet.  1999 tog tjetjenska rebellstyrkor, under ledningen av bland annat Sjamil Basajev, kontroll över några bergsbyar i grannrepubliken Dagestan.  Syftet uppgavs vara att upprätta en islamistisk republik i Kaukasus, vilket möttes av starka reaktioner i Moskva. Vladimir Putin, dåvarande premiärminister, kom att spela en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen. På hans initiativ begav sig de ryska säkerhetsstyrkorna inte bara till Dagestan, utan även till Tjetjenien. Operationen övergick snart i ett fullskaligt krig där omkring 100 000 ryska soldater deltog. Återigen blev det främst den tjetjenska civilbefolkningen som utsattes för mycket stort lidande. Tusentals människor drevs på flykt från sina hem.

Från ryskt håll motiverades upprensningsaktioner och bombdåd i Tjetjenien framför allt med jakten på terrorister. Flera omdiskuterade bombdåd och terrrorattentat, bland annat det som ägde rum på en teater i Moskva, ledde till intensifierade strider. Det andra Tjetjenienkriget blev ännu blodigare än det första och pågick officiellt ända fram till april 2009, då Ryssland förklarade att antiterroristoperationen avslutades.

Till en början fick det andra Tjetjenienkriget inte alls samma mediala uppmärksamhet som det första. Men i och med bombattentaten riktades omvärldens blickar samtidigt mot de ryska styrkornas övervåld mot den tjetjenska civilbefolkningen. 2003 dömdes den ryska översten Jurij Budanov till tio års fängelse för våldtäkt och mord på en 18-årig tjetjensk flicka. Men trots att Europadomstolen fällt Ryssland i över 150 fall gällande krigsförbrytelser i Tjetjenien, går många krigsförbrytare fortfarande fria.

Även om kriget officiellt anses vara över, utsätts många människor dagligen för systematisk terror i Tjetjenien. Den Moskvatrogne Ramzan Kadyrov, som suttit vid makten sedan 2003, håller befolkningen i ett järngrepp och situationen för mänskliga rättigheterna är fortsatt allvarlig.  Konflikten har spridit sig till grannrepublikerna, och framförallt i Dagestan är läget våldsamt.

MR- och demokratirörelsen

De få organisationer som vågar arbeta för demokrati- och mänskliga rättigheter i Tjetjenien är mycket utsatta. Kadyrov har vid upprepade tillfällen sagt att människorättsorganisationer som tar emot utländskt stöd är terrorister. Flera av dem som öppet kritiserat Kadyrov och de ryska styrkornas övervåld, har mördats eller misshandlats.  Trots detta finns det modiga aktivister som fortsätter att arbeta för ett fredligt Tjetjenien där mänskliga rättigheter respekteras.

Senast uppdaterad 2012-02-20