Carl Bildt måste visa kurage och konfrontera Ryssland
[23 januari 2007] Europadomstolen har återigen fällt Ryssland för övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien. Nu måste Sverige ta sitt ansvar och påverka Ryssland att efterleva domstolens beslut och ställa de skyldiga till svars.
Häromdagen avkunnade Europadomstolen i Strasbourg ytterligare en dom gällande människorättsbrott inom ramen för Tjetjenienkonflikten. Ryssland fälldes av en enig domstol för tortyr.
Det var i april år 2000 som de tjetjenska bröderna Adam och Arbi Tjitajev tillfångatogs av rysk militär i sitt hem. De fördes iväg till en polisstation och sedan vidare till det beryktade Tjernokozovo-lägret utanför Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Under sin tid i fångenskap utsattes bröderna för grov tortyr. Ungefär ett halvår efter gripandet släpptes de utan att ha åtalats för något.
Europadomstolens domslut kommer att vara vägledande för många liknande tortyrfall. Samma sak gäller de Tjetjenienrelaterade domar som tidigare avkunnats, angående bland annat försvinnanden, utomrättsliga avrättningar och urskillningslösa bombningar. Totalt väntar över 100 fall på behandling i domstolen. Sannolikt kommer de allra flesta att resultera i fällande domar mot Ryssland. Därmed framgår också omfattningen av de ryska övergreppen i Tjetjenien med all önskvärd tydlighet.
Som medlem av Europarådet är Ryssland ålagt att följa domstolens beslut. Förutom att kompensera brottsoffren ekonomiskt innebär detta även en skyldighet att vidta åtgärder så att liknande brott inte kan upprepas samt att se till så att de som begått brotten kan ställas till svars. Eftersom Europadomstolen inte själv har möjlighet att döma enskilda individer, måste detta ske i rysk domstol.
Rysslands president Vladimir Putin anklagade nyligen Europadomstolen för att vara styrd av politiska intressen. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. Det är just det politiska oberoendet som gjort det möjligt för domstolen att komma fram till sina domslut. De aktuella brotten är så uppenbara och väldokumenterade att en rent juridisk prövning knappast är särskilt komplicerad. Problem uppstår däremot när Sverige och Europarådets övriga medlemsländer ska uppfylla sitt åtagande att på politisk nivå försöka påverka Ryssland att efterleva domstolens beslut, det vill säga när det juridiska ska övergå i politisk handling. Här krävs en politisk vilja som vi tyvärr ser alltför lite av idag.
I statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring i oktober 2006 hette det att 'Sveriges utrikespolitik ska förena engagemanget för internationellt samarbete med en tydlig röst för demokrati och de mänskliga rättigheterna'. Om Sveriges regering menar allvar med denna lovvärda ambition så måste detta gälla också i relationen till Ryssland.
Tack vare människorättsorganisationers dokumentation och Europadomstolens juridiska prövning finns det nu flera konkreta fall som är lämpliga att ta upp vid svensk-ryska möten på högsta politiska nivå. I några av dem vet vi till och med vilka personer som bär ansvaret för övergreppen. Det gäller till exempel generalmajorerna Sjamanov och Nedobitko samt general Baranov, vilkas skuld har fastställts av domstolen i tidigare domslut. Samtliga går de idag fria, trots att de bevisligen har begått fruktansvärda brott.
Sveriges utrikesminister Carl Bildt bör visa kurage och lyfta dessa konkreta fall i sina samtal med ryska företrädare. Han bör kräva att brottsutredningarna återupptas i Ryssland, så att de skyldiga kan ställas till svars. På så sätt skulle han också kunna bemöta spekulationerna kring hans eventuella beroendeförhållande till den ryska statsledningen.
« Tillbaka
