Vill Tolgfors samarbeta med krigsförbrytare?
[29 oktober 2007] Den svenska försvarsmakten samarbetar med ryska officerare som misstänks för krigsförbrytelser och borde ställas inför rätta. Försvarsminister Sten Tolgfors (m) måste korrigera sina företrädares misstag och klargöra att ett sådant samarbete är oacceptabelt.
Enligt planerna ska Sverige och Ryssland genomföra en gemensam militärövning på rysk mark i december. Värd för övningen är Rysslands 138:e motorskyttebrigad från Leningrads militärområde, ett förband som knutits till krigsförbrytelser under sin tidigare stationering i Tjetjenien. Samma brigad deltog förra året i den skarpt kritiserade svensk-ryska samövningen 'Snöflingan' utanför Boden.
De flesta soldater som idag utgör den 138:e motorskyttebrigaden har förmodligen inte deltagit i Tjetjenienkriget. Men på officersnivå finns det inom Leningrads militärområde flera personer som misstänks för krigsförbrytelser. Det gäller till exempel militärområdets nuvarande befälhavare, general Igor Puzanov, som är en av de högsta ansvariga för samarbetet med Sverige på rysk sida. Puzanov var 1999-2001 befälhavare för Moskvas militärområde, och bör ställas inför rätta för de väldokumenterade övergrepp som hans underordnade förband gjorde sig skyldiga till under den perioden.
Försvarsmaktens samarbete med misstänkta krigsförbrytare har pågått ända sedan det andra Tjetjenienkrigets början 1999. Och trots att både den förra och den nuvarande svenska regeringen har lyft fram respekten för mänskliga rättigheter som ett prioriterat område inom utrikespolitiken, så har man från försvarsmaktens sida blundat för sin samarbetspartners uppenbara inblandning i grova människorättskränkningar.
Tidigare försvarsministrar bär härvidlag ett stort ansvar: Björn von Sydow (s) lät till exempel försvarsmakten inleda en vänförbandsrelation med den 138:e motorskyttebrigaden trots att dess koppling till krigsförbrytelser i Tjetjenien var känd.
Leni Björklunds (s) hållning präglades av såväl okunnighet som naivitet. Bland annat sade hon sig utgå från att de soldater och officerare som kommer till Sverige inom ramen för det bilaterala försvarssamarbetet 'inte är föremål för rättsprocess', och att det var ett ryskt ansvar att säkerställa detta. Uttalandet var anmärkningsvärt med tanke på att ett av de största problemen i Ryssland är den närmast totala straffrihet som råder för krigsförbrytelser inom ramen för Tjetjenienkonflikten. Trots noggrann dokumentation ställs i praktiken ingen till svars, varken de som utfört brotten eller deras ansvariga befäl.
Mikael Odenberg (m) for med direkt osanning vid en pressträff i samband med planeringen av den nu stundande samövningen. Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och Svenska Helsingforskommittén hade tidigare riktat anklagelser om folkrättsbrott mot en rysk officer som närvarade vid Snöflingan, generallöjtnant Vjatjeslav Sucharev. Odenberg påstod att dessa anklagelser 'visade sig vara grundlösa', trots att Sucharevs rättsliga ansvar i själva verket aldrig prövades. I strid mot internationell rätt hävdade den svenska åklagaren att Sucharev var straffrättsligt immun då han bjudits in av den svenska regeringen.
Det är oacceptabelt att den svenska försvarsmakten samarbetar med personer som misstänks för krigsförbrytelser. Det är häpnadsväckande att samarbetet har kunnat fortgå så länge, trots att man på svensk sida måste vara fullt medveten om de människorättsbrott som begåtts och som fortfarande begås i Tjetjenien.
Den nytillträdde försvarsministern Sten Tolgfors har dock en utmärkt möjlighet att korrigera sina företrädares misstag, något som egentligen inte vore särskilt komplicerat: Tolgfors bör klargöra att försvarsmakten inte ska samarbeta med krigsförbrytare. Därmed bör han också avbryta det pågående samarbetet med Leningrads militärområde tills anklagelserna om krigsförbrytelser har retts ut. Alternativet innebär ofrånkomligen ett legitimerande av människorättsbrott och samtidigt en skymf mot brottsoffer och deras anhöriga.
Martin Uggla, ordförande Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter
Robert Hårdh, generalsekreterare Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter
Johan Lagerfelt, ordförande Svenska Tjetjenienkommittén
« Tillbaka
