Svensk polis försökte två gånger utvisa en tjetjensk flykting och motståndsman trots att svenska Interpol hade information som skulle gett honom en ny asylprövning. Men en enskild polisman faxar på eget bevåg all information till Migrationsverket. Dokumenten visar sig vara avgörande och migrationsverket avbryter genast utvisningen. Om utvisningen hade hunnit genomföras hade mannen riskerat fängelse och tortyr. Samtal med Ekots reporter Jesper Lindau och Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.
P1-morgon

Den 4 mars väntas Vladimir Putin åter väljas till Rysslands president. Samtidigt är situationen för de mänskliga rättigheterna i Norra Kaukasus alltjämt kritisk. Ett av problemen består i att nästan ingen ställts till svars för de tusentals krigsförbrytelser som begåtts inom ramen för Tjetjenienkriget.

Den ryska människorättsrapporten ”Internationell tribunal för Tjetjenien” analyserar det  folkrättsliga sammanhang som övergreppen i Tjetjenien ingår i. Jämförelser görs med tillämpningen av internationell rätt i samband med konflikterna i Rwanda och före detta Jugoslavien.

Vilka konkreta möjligheter finns för att identifiera och lagföra krigsförbrytarna? Hur ser den folkrättsliga kontexten ut? Hur kan Sverige och den övriga omvärlden agera för att motverka straffriheten? Och hur påverkas arbetet för mänskliga rättigheter i Tjetjenien av att Putin sannolikt blir president igen?

Medverkande:

Stanislav Dmitrijevskij, ordförande i Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet och huvudförfattare till ”Internationell tribunal för Tjetjenien”
Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders som driver Tjetjenienrelaterade fall i Europadomstolen
Moderator: Martin Uggla, ordförande i Östgruppen

Tid: 1 mars kl. 10-12
Plats: ABF-huset (Palmesalen), Sveavägen 41
Vänligen anmäl om du vill komma till: anmalan@ostgruppen.se, senast 28/2

Välkomna!

Europadomstolen har fällt  Ryssland i mer än 150 fall gällande krigsförbrytelser i Tjetjenien. Många av förövarna är kända, men nästan ingen har ställts inför rätta. I den ryska människorättsrapporten ”Internationell Tribunal för Tjetjenien” pekas även Vladimir Putin ut som en av de misstänkta. Söndagen den 4 mars väntas han återigen väljas till Rysslands president.

Vilken roll har Vladimir Putin spelat i kriget i Tjetjenien? Hur påverkas arbetet för mänskliga rättigheter i Tjetjenien om han åter blir Rysslands president? Är det realistiskt att verka för en lagföring av Putin? Stanislav  Dmitrijevskij  ger sin syn och berättar om arbetet med ”Internationell tribunal för Tjetjenien”.

Tid: 29/2 18.30-20.30
Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40

Fika serveras mot frivilligt bidrag!  Föranmälan till anmalan@ostgruppen.se, senast tisdagen den 28/2.

Välkomna!

”Valentin Stefanovitj har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Vitryssland i femton år och borde vara van vid det mesta. Nu konstaterar han att han att 2011 var det värsta året för demokratin sedan Alexander Lukasjenko blev president 1994. Mycket talar för att det blir ännu värre i år. Valentin Stefanovitj är tillsammans med kollegan Olga Smoljanko på besök i Sverige. I första hand för att uppmärksamma ödet för medborgarrättsaktivisten Ales Bjaljatski – vars fängslande och hårda dom sände chockvågor genom hela det vitryska samhället – men också för att berätta om den politiska situationen i Vitryssland i stort…”
Publicerad i SvD, ej elektroniskt  

”Den vitryska regimen med Aleksandr Lukasjenko i spetsen har under det senaste året arbetat extra hårt med att sätta käppar i hjulet för oppositionen i landet. Trots den svåra situationen ger dock människorättsförsvararna i landet inte upp, även om framtiden är oviss. [...] ‘Tidigare försökte vi göra framtidsprognoser på fem år, sedan tre år, sedan ett år. I en av våra analyser förutspådde vi att valet 2010 skulle bli lugnt. Så nuförtiden håller jag mig ifrån att förutspå’, säger Olga Smoljanko, jurist på organisationen NOPI (centrum för rättslig omvandling) vid ett seminarium arrangerat av Östgruppen den 30 januari…”
Amnesty Press

”En lågmäld och samlad Valjantsin Stefanovitj, Vjasnas vice ordförande, inleder kvällens möte på Solidaritetshuset i Stockholm. Östgruppen arrangerar. Intill honom sitter Olga Smoljanko. Valjantsins mångårige vän och ordförande, Ales Bjaljatski, sitter dömd för skattebrott…”
Belarus Litteraturresan

Sofia Uggla: ”Vi har varit här för att visa vårt stöd för Ales Bjaljatski, som är ordförande i Vitrysslands främsta människorättsorganisation. Han sitter fängslad sedan ett halvår tillbaka, dömd till 4,5 år på uppenbart politiska grunder. Vi är här för att visa solidaritet med honom och med andra politiska fångar i Vitryssland”
Sveriges Radio

- Föreningsfriheten är en central beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Därför är det viktigt att den kontinuerligt uppmärksammas i sammanhang som rör situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland. Sverige och EU bör kräva ett omedelbart avskaffande av de många repressiva lagar som idag inskränker föreningars möjlighet att verka fritt. De bör också tydligt kräva att trakasserierna av oberoende ideella organisationer upphör, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

I en ny rapport konstaterar vitryska människorättsförsvarare att utvecklingen på föreningsfrihetens område varit mycket negativ under 2011. Lagstiftningen har blivit ännu mer repressiv än tidigare och förföljelsen av oliktänkande inom det oberoende civila samhället har ökat drastiskt. Ett exempel som tas upp i rapporten är rättsprocessen mot en av landets främsta människorättsförsvarare, Ales Bjaljatski. Bjaljatski är ordförande för organisationen Vjasna och dömdes i november till fyra och ett halvt års fängelse jämte konfiskering av all personlig egendom. Formellt dömdes han för skattebrott. Oberoende bedömare är dock överens om att anklagelserna mot Bjaljatski var politiskt motiverade.

Debattartikeln på Newsmill finns att läsa här

Idag arrangerar Östgruppen tillsammans med Civil Rights Defenders, Amnesty Internationals svenska sektion och Sveriges författarförbund en manifestation till stöd för Ales Bjaljatski och övriga politiska fångar i Vitryssland. Vid manifestationen – som äger rum utanför Vitrysslands ambassad på Lidingö (Herserudsvägen 5) kl. 12.30 – medverkar också Vjasnas vice ordförande Valjantsin Stefanovitj.

”Allting tog abrupt slut den 19 december 2010 när regimtrogna huliganer och kravallpolis attackerade en av oppositionens demonstrationer och grep ett stort antal människor. Sedan dess har de successivt blivit värre. ’Lukasjenko blev plötsligt rädd att han släppt för mycket på tyglarna, att han var på väg att förlora kontrollen, förklarar Valjantsin Stefanovitj’…”
Aftonbladet

- Utvecklingen i Vitryssland hamnar ofta i skuggan av andra internationella skeenden i den svenska nyhetsrapporteringen.

Genom Fokus Vitryssland öppnar vi en lättillgänglig direktkanal till information om det som sker i landet, riktat till en svensk publik, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

”Fokus Vitryssland” kommer att förmedla nyheter om mänskliga rättigheter i Vitryssland, huvudsakligen baserade på oberoende vitryska källor.

Östgruppens ordförande driver redan Belarusbloggen, som skildrar Vitrysslandsrelaterade frågor ur ett brett perspektiv med inslag av såväl opinionsbildning och informationsspridning, ofta med koppling till Sverige.

- Vi skapar nu en mer renodlad nyhetskanal. Tanken är att Fokus Vitryssland och Belarusbloggen ska komplettera varandra på ett bra sätt och tillsammans tjäna som källa till kunskap om Vitryssland hos såväl allmänheten som svenska aktörer med professionell Vitrysslandsrelaterad verksamhet, säger Martin Uggla.

Fokus Vitryssland återfinns på adressen: www.fokusvitryssland.se

- Den vitryska regimen har än en gång demonstrerat sitt förakt för internationellt etablerade rättsnormer. Trots tydliga bevis på bristerna i åtalet och det tidigare domslutet mot Bjaljatski valde man att stå fast vid en fällande dom. Även om beslutet var väntat bör omvärlden reagera. Utrikesminister Carl Bildt bör fördöma domslutet och Sveriges regering bör kalla upp Vitrysslands ambassadör till UD och framföra en kraftfull protest, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Vi samlas utanför den vitryska ambassaden den 31/1 mellan 12.30-13.15. Kom och gör din röst hörd!

Östgruppen gästas av:

Valjantsin Stefanovitj vice ordförande för människorättscentret Vjasna, och nära medarbetare till fängslade Ales Bjaljatski

Olga Smoljanko jurist med fokus på föreningsfrihetsfrågor, ifrån Nopi

Valjantsin och Olga kommer att sammanfatta situationen utifrån personliga erfarenheter och juridiska fakta.

Fika serveras mot frivilligt bidrag!

Föranmälan till: anmalan@ostgruppen.se, senast fredagen den 27:e januari.

Inbjudan finns även som pdf.

I ett gemensamt uttalande riktar idag Östgruppen tillsammans med ytterligare 18 organisationer från olika länder flera krav till den vitryska regimen, mot bakgrund av den allvarliga människorättssituationen i landet. I uttalandet krävs bland annat ett villkorslöst frigivande av samtliga politiska fångar och respekt för föreningsfriheten, samt ett omedelbart moratorium för verkställande av dödsstraff.

- Det är idag exakt ett år sedan det senaste presidentvalet i Vitryssland, och människorättssituationen i landet har sedan dess blivit allt sämre. Vi vill med uttalandet uppmärksamma denna negativa utveckling och samtidigt visa vårt stöd för de människor som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Uttalandet finns att hämta i pdf-format här:

Hela uttalandet kan även läsas nedan.

*****

International NGOs stand up for human rights in Belarus
Joint statement of 19 non-governmental organisations

International NGOs will organize street actions across Europe to stand up for human rights in Belarus on 19 December 2011. Joint actions by NGOs will take place in London, Zurich, Prague, Berlin, Stockholm and Amsterdam. Groups of Young European Federalists across Europe have also organised protests.

One year after the 2010 presidential elections Belarus finds itself in the most alarming human rights crisis since the country became an independent state 20 years ago. The situation with human rights in the country has never been worse and continues to deteriorate.

An unprecedented wave of repression started immediately on 19 of December 2010, the day of election, when an estimated 40,000 people took part in a demonstration in Minsk, which was brutally dispersed by riot police. More than 700 people were detained, among them 7 presidential candidates.

In spring 2011 more than 30 people were sentenced to prison terms in propaganda trials. From August to October 25 political prisoners were released. During the year, the Belarusian KGB has detained and interrogated opposition activists, journalists and human rights defenders, and searched many of their appartments and offices. From April to July 2011 so called “silent protests“ have taken place across Belarus. Most of these demonstrations were dispersed by the police and altogether over 1,700 participants were detained and either fined or subject to up to 15 days of administrative arrest.

Based on information of Belarusian human rights organisations at the moment at least 11 people are detained for political reasons in Belarus. These prisoners of conscience are Ihar Alinevich, Mikalai Autukhovich, Dzmitry Bandarenka, Ales Bialiatski, Dzmitry Dashkevich, Mikalai Dziadok, Aliaksandr Frantskevich, Eduard Lobau, Andrei Sannikau, Pavel Seviarynets and Mikalai Statkevich.

We urge President Lukashenka to release all political prisoners in Belarus immediately and unconditionally and to stop the persecution, harassment and intimidation of dissidents immediately! Furthermore, all those prosecuted for political reasons in Belarus must be fully rehabilitated.

On 30 November 2011 Dzmitry Kanavalau and Uladzslau Kavalyou were found guilty of a series of bomb attacks in Belarus and sentenced to death by the Belarusian Supreme Court, leaving no recourse for appeal other than for clemency to the President, in violation of international law. Their trial failed to meet international standards. There are allegations that they were tortured and ill-treated in order to obtain a confession.

We therefore appeal to President Lukashenka to grant clemency to Dzmitry Kanavalau and Uladzslau Kavalyou and to establish an immediate moratorium on the use of the death penalty in Belarus.

On 17 December 2011 the fourth Constituent Congress of the Belarusian Christian Democracy Party (BCD) has taken place in Minsk. The BCD has attempted to gain legal status as a political party in Belarus already three times in 2009 and 2010. But the Belarusian authorities denied state registration everytime.

There are several cases of other political parties and NGOs being closed or denied registration in the past similar to the BCD case. Civic organizations whose applications for registration have been turned down since 2010 include: youth organisation Malady Front, the Assembly of Pro-Democratic Non-Governmental Organisations, an independent trade union“Razam“, human rights organisation Brestskaya Viasna”, civic youth association „Maladaya Backaushchyna”, civic associatin „Gavary Praudu”, the Belarusian branch of the International Helsinki Association of Human Rights, civic association „Spadchyna”, and civic association „Zalaty Leu“.

We urge President Lukashenka to register democratic parties and non-governmental organisations in a fair, impartial and transparent manner.

Article 19, United Kingdom

Association Human Rights in Belarus, Germany

Belarusian Human Rights House, Lithuania

Belarus Watch, Lithuania

Civic Belarus, Czech Republic

CIVICUS: World Alliance for Citizen Participation, South Africa

CODAP, Switzerland

German-Belarusian Association, Germany

German-Schwiss PEN Center, Switzerland

Index on Censorship, United Kingdom

Initiative “Belarus in Action!”, Netherlands

ISHR – International Society for Human Rights, Germany

Libereco – Partnership for Human Rights, Germany

NESEHNUTI (Independent Social Ecological Movement), Czech Republic

Östgruppen – Swedish Initiative for Democracy and Human Rights, Sweden

People in Need, Czech Republic

Service Civil International, Switzerland

Reporters Without Borders, Switzerland

Young European Federalists, Belgium

”Demonstrationerna mot valfusket i Ryssland kan vara början på något helt nytt- det kan också innebära en återgång till det gamla, fast värre. ‘Att polisen inte ingrep när tiotusentals gick ut på gatorna i Moskva är fantastiskt. Men i mars är det presidentval och jag tror inte att regimen ger upp så lätt, säger Sofia Uggla på Östgruppen…”
Publicerad i Tro&Politik, ej elektroniskt.  

- Putin misstänks på goda grunder ha ett rättsligt ansvar för en lång rad krigsförbrytelser. Därför bör han också åtalas, precis som många andra misstänkta krigsförbrytare, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Det nya informationsmaterialet bygger på fakta om väldokumenterade krigsförbrytelser som begåtts i Tjetjenien. Tack vare ett omfattande arbete av ryska människorättsförsvarare är det möjligt att peka ut flera personer som misstänkta krigsförbrytare i egenskap av militära befälhavare. En av dem är Vladimir Putin.

Den folkrättsliga sedvanerätten säger att en befälhavare som vet, eller borde veta, att trupper under hans befäl begår krigsförbrytelser har en plikt att få dessa förbrytelser att upphöra och att bestraffa dem som begått förbrytelserna. Eftersom Vladimir Putin under sin period som president samtidigt var militär överbefälhavare med effektiv kontroll över de väpnade styrkor som verkade i Tjetjenien berörs också han av folkrättens regelverk om befälsansvar.

- Det finns gott om belägg för att Vladimir Putin känt till de krigsförbrytelser som begicks och var på väg att begås i Tjetjenien. Och han har i princip inte gjort någonting för att straffa förövare till brotten, säger Martin Uggla.

Informationsmaterialet överlämnas idag på ett USB-minne till utrikesminister Carl Bildt, till ledamöter i riksdagens utrikesutskott samt till tjänstemän på UD med ansvar för svensk Rysslandspolitik. Östgruppen anser att misstankarna mot Putin bör få återverkningar på den svenska Rysslandspolitiken.

- Sveriges regering bör fundera på vilka relationer man vill ha med en misstänkt krigsförbrytare, särskilt med tanke på att regeringen i andra sammanhang ofta uttalar sitt engagemang för folkrätten. Den principiella svenska hållningen måste vara att Putin bör lagföras, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Det aktuella informationsmaterialet finns upplagt här:

http://www.ostgruppen.se/presentation/Tjetjenien.swf

Till informationsmaterialet hör dessutom ett filmklipp om Vladimir Putins rättsliga ansvar för krigsförbrytelser i Tjetjenien:

- Sveriges regering bör vara tydlig i sin kritik mot de övergrepp som begåtts, och dessutom uppmana Rysslands ledning att göra om parlamentsvalet, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Tidigare under dagen dömdes den kände bloggaren och oppositionsprofilen Aleksej Navalnyj till 15 dagars fängelse för sitt deltagande i gårdagens protester i centrala Moskva. Under tisdagskvällen har också de två framstående oppositionspolitikerna Boris Nemtsov och Sergej Mitrochin gripits. Även Oleg Orlov – en av Rysslands främsta människorättsförsvarare – satt tidigare idag gripen under en stund.

Hittills har den svenska regeringen valt att inte göra några officiella uttalanden om händelseutvecklingen i Ryssland. Inte heller från EU:s företrädare har några kommentarer hörts.

- Det vi sett ikväll är ett tydligt brott mot mötesfriheten, mot människors rätt att uttrycka sina åsikter offentligt. När människor i Ryssland nu äntligen vågar protestera mot regimens brott är de i stort behov av omvärldens stöd. Det är skamligt om Sveriges regering inte vågar kritisera valfusk och uppenbara människorättsbrott bara för att de äger rum i Ryssland, säger Martin Uggla.

- Det är inte rimligt att upprätthålla en god relation med en statsledning som så uppenbart ignorerar de demokratiska spelreglerna, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Den europeiska samarbetsorganisationen OSSE – som organiserar internationella valobservatörer – riktar skarp kritik mot hur söndagens parlamentsval i Ryssland genomfördes. Man konstaterar stora brister i såväl själva röstningsproceduren som rösträknandet.

Inför och under valdagen utsattes den inhemska oberoende valövervakningsorganisationen Golos för trakasserier och sabotage. Flera nätbaserade massmedier råkade ut för omfattande cyberattacker – bland de drabbade återfanns den välrenommerade radiokanalen Moskvas Ekos hemsida. Hundratals människor som valt att uttrycka sitt missnöje med valfusket greps under söndagskvällen av polis.

Statsminister Fredrik Reinfeldts kommentar idag till rapporterna om valfusk i Ryssland innehåller emellertid inte någon kritik. Den går istället ut på en förhoppning om en ”fortsatt positiv utveckling av relationerna mellan Ryssland och Europa”.

- Vid det förfuskade presidentvalet i Vitryssland förra året var utrikesminister Carl Bildt föredömligt snabb med kritik mot den vitryska regimen. Uppenbarligen vågar regeringen inte vara lika tydlig mot den ryska statsledningen, säger Martin Uggla och fortsätter:

- Enligt den officiella svenska utrikespolitiken ska Sverige reagera mot människorättsbrott var de än inträffar i världen. Om man inte tillämpar denna politik i förhållande till Ryssland ägnar man sig åt dubbelmoral och hyckleri.

Artikeln på Newsmill finns att läsa här:

http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/05/regeringen-v-gar-inte-kritisera-valfusket-i-ryssland

- Sveriges regering bör fundera på vilka relationer man vill ha med en misstänkt krigsförbrytare, särskilt med tanke på att regeringen i andra sammanhang ofta uttalar sitt engagemang för folkrätten. Den principiella svenska hållningen måste vara att Putin bör lagföras, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Kriget i Tjetjenien har i hög grad präglats av fruktansvärda övergrepp mot personer som skyddas av Genèvekonventionerna, inklusive civila tjetjener och krigsfångar. Många av dessa övergrepp har noggrant dokumenterats av människorättsorganisationer.

Den folkrättsliga sedvanerätten säger att en befälhavare som vet, eller borde veta, att trupper under hans befäl begår krigsförbrytelser har en plikt att få dessa förbrytelser att upphöra och att bestraffa dem som begått förbrytelserna. Eftersom Putin var Rysslands president och samtidigt militär överbefälhavare med effektiv kontroll över de väpnade styrkor som verkade i Tjetjenien från januari 2000 till maj 2008 är denna folkrättsliga princip relevant också för bedömningen av Putins ansvar för begångna krigsförbrytelser.

- Det finns gott om belägg för att Vladimir Putin känt till de krigsförbrytelser som begicks och var på väg att begås i Tjetjenien. Och han har i princip inte gjort någonting för att straffa förövare till brotten, säger Martin Uggla.

En rättsprocess mot Vladimir Putin kan knappast inledas så länge han innehar en hög maktposition i Ryssland, på grund av rådande immunitetsregler. Om han nästa år återigen blir president kommer det förmodligen att dröja länge innan det blir möjligt att åtala honom.

- Putin bör ställas inför rätta så snart han lämnar sin post. I väntan på det bör regeringar som säger sig värna folkrätten inte skänka legitimitet genom att upprätthålla en god relation med honom, säger Martin Uggla.

Debattartikeln i GP finns att läsa här: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.789875-sverige-bor-se-till-att-putin-atalas

Idag publicerar Östgruppen också ett nytt interaktivt informationsmaterial om problemet med straffrihet för krigsförbrytelser i Tjetjenien, där bland annat Vladimir Putins misstänkta brott står i fokus. Materialet finns tillgängligt här:

http://www.ostgruppen.se/presentation/Tjetjenien.swf

Till informationsmaterialet hör ett filmklipp om Vladimir Putins rättsliga ansvar för krigsförbrytelser i Tjetjenien. Filmklippet finns tillgängligt på Youtube: