Svenska försvarssatsningar främjar inte rysk demokrati

[16 juni 2010] I dagens partiledardebatt i Sveriges riksdag förespråkade Jan Björklund (FP) höjda anslag till det svenska militära försvaret. Som skäl angav han den negativa demokratiska utvecklingen i Ryssland under 2000-talet. Östgruppen är kritisk mot Björklunds uttalande och regeringens minskade stöd till den ryska demokratirörelsen.

- Östgruppen är också mycket oroad över den ryska utvecklingen. Men Ryssland utgör inte något militärt hot mot Sverige och landets människorättsproblem kan inte lösas genom att Sverige placerar ut nya stridsvagnar på Gotland. Det som behövs är istället ett kraftigt stöd till Rysslands demokratiska krafter, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Sverige gav under många år ett omfattande demokratibistånd till Ryssland. Biståndet innebar ett viktigt stöd till människorättsförsvarare, oberoende journalister och enskilda organisationer som verkade för demokrati. Under perioden 2004-2006 anslogs i genomsnitt 100 miljoner kronor per år till detta ändamål.

Biståndsminister Gunilla Carlsson har vid upprepade tillfällen meddelat att mänskliga rättigheter ska stå i fokus för den svenska biståndspolitiken. Ändå beslutade Alliansregeringen 2007 att skära ner det svenska demokratibiståndet till Ryssland med 90 %, till 10 miljoner kronor per år.

- Det är obegripligt hur den svenska regeringen kunde svika den ryska demokratirörelsen när dess behov av stöd var som allra störst, säger Martin Uggla.

Inför 2010 har regeringen höjt nivån på demokratibiståndet till Ryssland till totalt 38 miljoner kronor per år.

- Höjningen är välkommen, men långt ifrån tillräcklig. Stödet ligger alltjämt på en mycket lägre nivå än tidigare. Det borde åtminstone återställas till 100 miljoner kronor, säger Martin Uggla.

« Tillbaka